SOCIETÄR sωs1ietä4r l. sos1-, äv. sω1s- l. så1s-, l. -tæ4r, adj. o. sbst.; ss. adj. med adv. -T; ss. sbst. m.//ig.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[av fr. socétaire, som tillhör l. avser ett sällskap, samhällelig, delägare, avledn. av société (se SOCIETET)]
I. (numera mindre br.) adj.: samhällelig l. social (se d. o. 4, särsk. 4 c, f). En skål .. för de nordiska folkens kordiala, intellektuela, literära och societära närmande till hvarandra. Thomander TankLöj. 221 (1843). (Ett hem) som gjorts tapetserarfärdigt efter de årens uppfattning om det societärt passande och prydliga. Lidman Lågan 111 (1952). Arthur och Alice (visste) inte .. någon förnämare och underbarare än förste hovmarskalken och friherrinnan Printzsköld. De voro toppen på deras societära pyramid. Dens. Vällust 244 (1957).
II. sbst.: medlem i ett sällskap o. d.; delägare; i sht i fråga om förh. vid Théâtre Français i Paris: skådespelare som har livstidsengagemang, fast lön o. andel i vinsten samt inflytande i teaterns ledning; äv. allmännare: skådespelare som är delägare i sitt teaterföretag. JournLTh. 1812, nr 241, s. 4 (vid Théâtre Français). Turnén skulle bestå af fru Elise Hwasser, .. samt herr och fru Almlöf, herrar Fredrikson, Elmlund och Hedin. .. Öfriga, af dessa societärer engagerade artister voro .. Hilda Ringvall och Therése Björklund. Hellander Teat. 130 (1898). Societär, (dvs.) medlem af ett sällskap eller samfund; delägare i ett bolag ell. dyl. Ekbohrn (1904). Schück Shaksp. 1: 166 (1916; vid Théâtre Français).
