SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1981  
SOCIETET sωs1iete4t l. sos1-, äv. 1s- l. 1s-, äv. -te4, r. l. f. l. m. (AOxenstierna 6: 402 (1631) osv.) ((†) n. Botvidi Gymn. 58 (1633), SthmStadsord. 1: 38 (1635)); best. -en; pl. -er; äv. SOCIETÉ sωs1iete4 osv., r. l. m. l. f.; best. -tén, äv. -téen; pl. -er. Anm. I nedanstående källa förekommer formen Socejeti, återgivande uttalet av eng. society. AnderssonBrevväxl. 2: 255 (1837).
Ordformer
(societé 16971973. societet (sos-, -teet) 1576 osv. societete 1721 (: Societete-bandet)1813. societät 1631. socitet 17291771 (: Sociteter, pl.). souciteter, pl. 1669. såsieté 1892)
Etymologi
[liksom t. sozietät av fr. société, av ffr. societe (varav äv. eng. society), av lat. societas (gen. -tatis), kamratskap, förening, samhälle, bolag o. d., till socius, kamrat (se SOCIAL). — Jfr SOCIETÄR]
1) (†) kamratskap (se d. o. 1). Swedberg Schibb. 298 (1716).
2) (†) förening (se d. o. 7) l. gemenskap (se d. o. 3); äv. närmande sig 3 l. 8, särsk. i uttr. leva i societet, leva i gemenskap, leva tillsammans (i ett samhälle). Schroderus Os. 1: 828 (1635). Linné FörelDjurr. 257 (1751: lefwer; om larver). Lefva i societet. Weste FörslSAOB (c. 1817); möjl. till 8.
3) (†) om förhållandet att vara (l. leva) samman med ngn l. ngra (jfr 2), samvaro l. samlevnad l. sällskap l. umgänge o. d. (äv. om samhällelig samlevnad; jfr 8); äv. konkret(are): festlig sammankomst (utgörande ett led i umgängeslivet), tillställning, bjudning, fest (äv. i uttr. vara i societet, vara på bjudning l. i sällskap). Vigæus Horol. C 1 a (1632). Jagh betänckie migh der opå, om iagh och må afstå mijn fader Broderss Sosietet. BtÅboH I. 8: 53 (1636). Den Högstas domstol, som utsatt til första principe af al societet Herrans fruktan, inbördes kärlek, oförtruten hielp och rättvisans vidmakthållande. 2RARP 13: 89 (1742); jfr 8. Den dame, som wid sista societeten i Herr A. Lindbergs gård, råkat taga ett par mest nya ytterkängor .. torde (osv.). LdVbl. 1834, nr 13, s. 3. När en fru är i societet, medföljer sköterskan med dibarnet. Kræmer Orient. 55 (1866). Drottningens kammarfruar, .. i hvilkas societet man hade mycket roligt. Ahnfelt HofvLif 1: 14 (1880). Societéer, baler, slädpartier och spektakler aflöste hvarandra i brokig blandning. Tegnér Farf. 273 (1900). — jfr BAD-, BAL-, DANS-, TE-SOCIETET.
4) (†; jfr dock b) sammanfattande, om de personer som är samman med ngn l. som ngn umgås med, följe l. umgänge l. sällskap l. sällskapskrets(ar) l. umgängeskrets(ar); äv. om samling av personer som är samman i festligt lag, sällskap. I kungens societet fann jag före mig Schröderheim .. och Armfelt, som överhopade mig med avancer. Rosenstein (1788) i 3SAH LII. 2: 362. Många personer roa sig sjelf och andra bäst, när de äro budna i stora societeter. Rademine Knigge 2: 150 (1804). De voro våra reskamrater i somras och dessutom af vår forna intima societet. AvHauswolff (1809) hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 251. Under dessa dagar gjorde jag bekantskap med Peronneauska familjens närmaste släktingar och infördes i Charlestons bästa societet. Roos ResAmer. 131 (1853); jfr b. (Kung Oscar) besökte den 23 (mars 1857) utrikesministern frih. Lagerheims soirée, der en del af societeten uppförde Scribes komedi ”Simple histoire”. Hellberg Samtida 8: 205 (1872). Schauman 6Årt. 1: 259 (1892). — jfr BAD-, BAL-SOCIETET. — särsk.
a) i uttr. i full societet, mitt i ett sällskap, ”mitt ibland folk”. En kyss i full societete smakar .. lite af trä. 2MoB 1: 106 (1813).
b) (fullt br.) pregnant, om de finare (socialt högsta) umgängeskretsarna ngnstädes (i en stad o. d.); i sht i sg. best.; äv. bildl. Tillhöra den högsta societeten. Societeten i Stockholm, London. Den internationella societeten. Införa ngn i societeten. Porthan BrCalonius 556 (1799). Societeten här (dvs. i Aachen) .., består af tusen gamla damer på två unga, och af tusen abbéer. Tegnér Armfelt 2: 79 (1884). Vi se framför oss ett välde (dvs. Frankrike) som väl kan pretendera den högsta rangställningen i staternas societet, ställningen som världsmakt. Kjellén Stormakt. 1: 131 (1905). Ordens poetiska societet. LundagKron. 1: 376 (1918). (I Folkets hus) var .. all möjlig societet samlad för att vara med om (invignings-)högtiden. Rallarminn. 241 (1949).
5) sammanslutning l. förening (se d. o. 7 c) l. samfund (se d. o. 3, särsk. 3 b, d) l. sällskap o. d.; i fråga om nutida förh. i Sv. bl. om lärt l. vittert samfund (äv. om lokal för sådant samfund). Schroderus Os. III. 1: 187 (1635). I London blef jag bekant med Wesley och methodisternas societet. SRosén (1743) i KyrkohÅ 1912, MoA. s. 74. Den utwärtes synliga Guds Kyrka är en Societet eller et Samhälle af många lemmar. Rydén Pontoppidan 49 (1766). Jag måste gå upp på [Vetenskaps]societén; jag är bibliotekarie där. Östergren (1943). VSocLdÅb. 1975, s. 117 (om Vetenskapssocieteten i Lund). — jfr BAD-, BAL-, BIBEL-, BOKHANDELS-, DANS-, REVOLUTIONS-, SJÖKAPTENS-, SKEPPAR-, VETENSKAPS-SOCIETET m. fl. — särsk.
a) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om (representantskap för) sammanslutning osv. för tillvaratagande av gemensamma ekonomiska intressen l. för drivande av ekonomisk verksamhet; kompani (se d. o. 3 c) l. bolag o. d. (särsk. i fråga om handelspartering: sammanslutning av personer som idkade handel med viss vara l. vissa varor). Aren Reÿer och hans societet och medredere till siös. 2SthmTb. 5: 171 (1576). AOxenstierna 6: 402 (1631). SthmStadsord. 1: 80 (1641; i fråga om handelsparteringen). En Socitet eller Compagnie till att jdka och drifwa oxhandelen här i lähnet. VRP 25/11 1729. Hela Societeten (vid Sala silververk), bestående af twåhundrade delar. Bergv. 2: 217 (1741). Minnesskr1734Lag 2: 535 (1934; om ä. förh.). Bergslagen som arbetande societet. Lindroth Gruvbrytn. 1: 350 (1955). — jfr APOTEKAR-, BOKTRYCKAR-, BRUKS-, FABRIKS-, HANDELS-, HÖKAR-, MANUFAKTUR-, SCHWEIZERBAGAR-, TJÄR-, TRAKTÖRS-, TULLARRENDE-, VINSKÄNKS-SOCIETET m. fl.
b) (†) abstraktare, i uttr. vara uti en societet med ett stånd, vara medlem av l. tillhöra ett stånd. RARP 9: 278 (1664).
c) (†) i uttr. göra en societet, bildl.: hålla samman, samarbeta (under samma organisation). Polhem Bet. 2: 15 (1721).
d) (†) om politiskt förbund mellan l. av stater l. provinser o. d. RARP 6: 206 (1657). HC11H 14: 96 (1664).
6) (numera bl. i skildring av ä. förh.) sammanfattande, om (representantskap för) de personer som bildar en korporation l. en avskild (social l. politisk) grupp i samhället; särsk. dels om borgerskap resp. bergsmän i Sala, dels om lärare l. studenter (l. båda) vid ett universitet l. lärare o. elever vid en skola; äv. om yrkeskår (i sht om var o. en av vissa yrkeskårer, t. ex. handlande l. hantverkare l. fiskare, i deras samverkan ss. social grupp); äv. om ett slags skråämbete där äv. utanför de egentliga skråna stående hantverkare kunde vinna inträde. Botvidi Gymn. 58 (1633; om lärare o. elever vid läroverk). Annerstedt UUH Bih. 1: 371 (i handl. fr. 1646; om lärare o. studenter). Studenterna låta förliudha det dhe aldrigh wilia lijda .. (en viss student) i sijn societet. BraheBrevväxl. II. 1: 210 (1662). En Förening (har) blifwit träffad emellan Sala Bergslags och Stads Societeter. Bergv. 2: 27 (1737). Likbärarena utgiorde hos Judarna en egen societet. Bælter JesuH 4: 319 (1757). (Sundsvalls äldre) s. k. ”societeter”: handelssocieteten, handtverkssocieteten och fiskarsocieteten. TurÅ 1912, s. 216. Ambrosiani SvSkråämb. 36 (1920; om skråämbete). Societeterna — d. v. s. yrkeskårerna hantverkare, handlande etc. som politiska grupper — (spelade) en stor roll. .. Societeternas sammankomster ägde rum i någon offentlig lokal. Paulsson SvStad 1—2: 60 (1950). — jfr APOTEKAR-, BAGAR-, BORGAR-, BRUNNS-, FISKAR-, HANTVERKS-, SKOLÆ-SOCIETET m. fl. — särsk. i uttr. kirurgiska societeten, om fältskärernas (korporativa sammanslutning l.) skrå. PT 1758, nr 21, s. 4. 1797 inträffade en reform .. nemligen upplösningen af den Chirurgiska Societeten. Retzius BlSkr. 7 (1849). PT 1910, nr 290 A, s. 3 (om ä. förh.).
7) (†) sammanfattande, om ett antal personer som (tillfälligtvis) är tillsammans, församling l. sällskap. RARP 14: 229 (1682). Då icke dhen ringaste af wår societet swara (på okvädinsord mot gymnasistflocken) eller möta wille. VDAkt. 1685, nr 240.
8) (†) samhälle (se d. o. 3 (a), 5) l. samfund (jfr 2); äv. i uttr. ngts societet, betecknande det samhälle ngt utgör. 3Saml. 7: 43 (1670: Denne stadzens societet). Loenbom Stenbock 4: 217 (i handl. fr. 1713). Hwar och en republiques enskylta welfärd bör .. subordineras vnder then hela menniskliga societetens nytto. Rydelius Förn. 382 (1737). Geijer I. 4: 332 (1838).
9) bot. om den minsta enheten i de växtsamhällen som har ett skikt (se d. o. 3 b); jfr SOCIAL 3. 2SvUppslB (1953).
10) (†) om statlig institution l. statligt verk. Til Kongl. Maj:tz och Riksens Collegier och andra Societeter. Biurman Brefst. 70 (1729). Oelreich 950 (1756).
11) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) elliptiskt för: societetshus. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 169 (1809). Vi reste i dag genom .. (bl. a.) Wasa stad. .. Vi åkte in på societeten och spisade afton der. Topelius Dagb. 1: 164 (1833). Ofta nog dansar .. Brunnssällskapet .. i Societeten eller Matsalen (vid Medevi brunn). Düben Medevi 107 (1867). Östergren (1943).
Ssgr: A (†): (5, 8) SOCIETET-BAND. band (se band, sbst.1 2) som förenar medlemmarna i en sammanslutning l. ett samhälle. Polhem Bet. 2: 19 (1721).
-SPEKTAKEL, se B.
B (i allm. till 4 b): SOCIETETS-ABSTRAKTUM. (numera föga br.) om abstrakt skådespel med motiv ur societeten. Hammarsköld SvVitt. 2: 180 (1819).
-BAL. bal (se bal, sbst.1) för societeten. Ahnfelt HofvLif 2: 37 (c. 1845).
-BEKANTSKAP~020 l. ~002. bekantskap (se d. o. 2) tillhörande societeten. Agrell Tolstoj Kar. 1: 306 (1925).
-BETONAD, p. adj. som har drag av (att tillhöra) societeten. Wulff GrönlDagb. 19 (1934; om publik).
-BRÖLLOP. bröllop mellan kontrahenter ur societeten. Krusenstjerna Fatt. 4: 506 (1938).
(5 a) -BUD. (†) i handelssocietet: ung medlem med uppgift att gå till handa. 2BorgP 5: 415 (1734).
(3, 4 b, 5 (a)) -BYGGNING. (†) societetshus. Düben Medevi 23 (1867).
-BÖNA. (vard.) societetsflicka. Delblanc Nattresa 17 (1967).
-DAM. dam tillhörande societeten. GBranting (1886) hos Strindberg Brev 6: 143. —
-DANS. dans guterad av societeten. SD 1893, nr 13, s. 1.
-DIKT. dikt (se dikt, sbst.1 3 a, b) avsedd för societeten. Den franska societetsdikten. SvLittH 1: 277 (1919). Dalins societetsdikter. IllSvLittH 2: 91 (1956).
-DOCKA. jfr docka, sbst.1 4 b, o. -dam. GHT 1895, nr 279 (B), s. 1. —
-DROTTNING. drottning (se d. o. 2 a β) inom societeten, mycket firad societetsdam. Åkerhielm Webster Fiende 43 (1927).
-FLICKA. jfr -dam. Leffler Smith PollJuv. 188 (1930).
-FOLK. folk (se d. o. 3 b) utgörande l. tillhörande societeten. HågkLivsintr. 21: 92 (1940).
-FOTOGRAF. fotograf som gärna l. ofta fotograferar societeten. Ahlgren Veckopr. 237 (1940).
-FÖRSTRÖELSE. jfr -nöje o. förströelse 3. Hedberg Räkn. 213 (1932).
-HJÄLTE. (numera bl. mera tillf.) jfr hjälte, sbst.2 3, o. -lejon. Kerfstedt Bränn. 74 (1899).
(8) -HOSPITAL. (†) bildl., om samhället tänkt ss. ett sjukhus l. dyl. befolkat av sjuka o. orkeslösa; jfr hospital 2. Geijer I. 2: 203 (1839).
(3, 4 b, 5 (a)) -HUS. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) hus inrymmande lokaler för sällskapsliv o. festliga tillställningar (baler, konserter o. d.) inom den högborgerliga societeten (urspr. ofta byggt o. ägt av ett ss. en klubb fungerande bolag l. sällskap l. av en stad); i sht om sådant hus vid bad- l. kurort; jfr kasino I 2, klubb-hus. ÅboAllmT 1811, nr 13, s. 4. Det blir middag kl. 1/2 3 i societetshuset med så mycket sång och musik som möjligt. ZTopelius (1859) i Konstnärsbrev 1: 54. Cronholm Bref 108 (1865; i Ramlösa). Oscar II:s byst står .. framför societetshuset i Marstrand. TurÅ 1964, s. 194. Anm. I sht förr användes i Finl., äv. i Sv., äv. (vard., i vissa kretsar) formen socis 4sis [jfr med avs. på bildning kondis (se konditori anm.)]. Landsm. XVIII. 8: 38 (1900; använt av skolpojkar i Piteå o. Luleå). DN 1967, nr 169, s. 15 (om ä. förh. i Borgå i Finl.). Därs. 1974, nr 209, s. 5 (om förh. i Mariehamn på Åland).
-HÖNA. (vard.) jfr höna 1 e β o. -höns. SvD(A) 1930, nr 80, s. 26.
-HÖNS. (vard.) om dum l. inskränkt societetsdam l. societetsflicka, societetshöna; jfr höns 1 h β. Wägner Norrt. 129 (1908).
(5 a) -INRÄTTNING. (†) om ”societet”. SP 1792, nr 41, s. 2.
-KLÄTTRARE. bildl.: person som söker avancera upp till l. inom societeten. Buergel Goodwin HHögh. 108 (1925).
(3) -KOAFFYR. (†) i sällskapsliv använd koaffyr (se d. o. 1). NJournD 1856, s. 5.
(5, 5 a) -KONTRAKT. (†) överenskommelse mellan medlemmarna i ett sällskap l. bolag o. d. om samverkan. Boström 2: 439 (1859). Jungberg (1873).
-KONVENTION. inom societeten gällande konvention (se d. o. 3). Hammarsköld SvVitt. 2: 59 (1819).
-KONVERSATION. konversation typisk för societeten. Solnedg. 1: 225 (1910).
-KORG. (tillf.) bildl., om societeten; jfr korg 1 f. Vallentin London 408 (1912).
-KVINNA. jfr -dam. Kuylenstierna-Wenster Ber. 192 (1898).
-KVINNLIG. [jfr -kvinna] (tillf.) som tillhör l. avser societetskvinnorna. Lönnroth HistDikt 162 (1959).
(8) -LAG. (†) = samhälls-lag, sbst.1 1. 2BorgP 7: 887 (1741).
-LEJON. (ngt vard.) person (man) som är ett lejon (se d. o. 1 a δ) inom societeten; jfr -hjälte. Tokyo's societetslejon. Zilliacus JapSt. 38 (1896).
-LEJONINNA. [till -lejon] (tillf.) kvinnligt societetslejon. Kåhre Strandh. 14 (1933).
(3) -LEVNAD. (†) sällskapsliv, umgängesliv. Björnståhl Resa 6: 34 (1778).
(3, 4 b) -LIV. sällskapsliv, umgängesliv; numera bl. om sällskapslivet bland de förnämare (socialt högst stående) kretsarna på en ort l. dyl. 2MoB 1: 138 (1814). H(va)d jag .. beklagar är att Societets-lifvet på Akad(emiska) Föreningen (i Lund) icke kan bli utbildadt. UrKorrCronholm 53 (1836). Paulsson SvStad 1—2: 43 (1950).
(3, 4 b) -LOKAL. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) sällskapslokal, umgängeslokal (i fråga om moderna förh. bl. för de förnämare umgängeskretsarna); ofta om sådan lokal vid bad- l. brunnsort; jfr -hus. Thomée IllSv. 268 (1866; vid Strömstads badinrättning). Paulsson SvStad 1—2: 88 (1950).
-LYRIK. jfr -dikt. SvLittH 1: 262 (1919).
-LÄKARE. av societeten mycket anlitad läkare. Hedberg Vild 186 (1949).
(4 b, 5 a) -MAN. särsk. (†) till 5 a: man tillhörande en societet. PH 5: 3185 (1752). Därs. 8: 7115 (1766).
-MIDDAG. middag (se d. o. 2 b) med societetsfolk ss. (värdfolk o.) gäster. Hamilton Dagb. 1: 92 (1912).
-MILJÖ. miljö (se d. o. 4) av det slag i vilken societeten lever. Hellström RedKav. 139 (1933).
-MÅLARE. av societeten (mycket) anlitad l. högt guterad målare (se målare, sbst.2 3). Cederschiöld Artist. 21 (1915).
-MÄNNISKA. människa tillhörande societeten. Steffen ModEngl. 138 (1893).
-MÄSSIG. som är karakteristisk för l. passar i l. svarar mot l. överensstämmer med (de krav som ställs i) societeten. Reformlystna och på samma gång societetsmässiga kretsar. Zilliacus JapSt. 37 (1896). Krusenstjerna Fatt. 3: 199 (1937; ss. adv.).
-NOTIS. notis (se d. o. 2 b) från societetsvärlden. Appelberg Michajloviĉ Storf. 246 (1934).
(4 b) -NYHET. nyhet (se d. o. 2 c) från societetsvärlden; jfr -nytt. 2NF 28: 1306 (1919).
-NÖJE. inom societeten brukligt l. guterat nöje (se d. o. 5 b). LD 1920, nr 204, s. 4.
(3, 4 b, 11) -PARK. (numera bl. i skildring av ä. förh.) park vid societetshus. 2NF 3: 1185 (1905; i Borgholm). TurÅ 1964, s. 190 (om förh. i Gustavsberg c. 1900).
-PLIKT. plikt (se plikt, sbst.1 4) som tillkommer societeten att uppfylla. Törngren Jepson LadyNoggsMedl. 120 (1912).
-POESI. jfr -dikt. Castrén Creutz 74 (1917).
-PRÄGEL. prägel (se prägel, sbst.2 3) av societet, societetsmässig prägel. Castrén Schildt 277 (1927).
-PRÄST. av societeten (mycket) anlitad präst. TSvLärov. 1945, s. 254.
-REPORTAGE. reportage från societetsvärlden. Söderberg AllvLek. 137 (1912).
-REPORTER. reporter som gör societetsreportage. Ahlgren Veckopr. 198 (1940).
-ROMAN. roman med motiv från societetsvärlden. Östergren (1943).
(3) -RUM. (†) i privatbostad: sällskapsrum. Leijonhufvud Minnesant. 17 (1836).
(5 a) -RÄTTIGHET. (†) rättighet att tillhöra en societet. PH 2: 1065 (1734).
(3, 4 b, 5, 11) -SAL. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) sal (se sal, sbst.2 2) för idkande av sällskapsliv (t. ex. i societetshus); äv. till 5: sal avsedd för en societets sammankomster. Dalin (1854). Düben Medevi 24 (1867; i societetshuset vid Medevi brunn).
-SALONG. jfr salong 2 a.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 3 (o. 11): salong (i societetshus) för idkande av sällskapsliv; jfr -sal. AB 1865, nr 31, s. 4 (i badinrättning vid Marstrand). Söderström Högkv. 189 (1968; om förh. på 1720-talet vid Medevi brunn).
2) till 4 b: salong tillhörande en societetsmänniska l. societetsmänniskor. Krusenstjerna Pahlen 6: 181 (1935).
-SKANDAL. skandal inom societeten. UrDNHist. 1: 213 (1952).
-SKOLA.
1) till 4 b; skola för barn ur societeten. PedT 1960, s. 110.
2) (förr) till 5; i sg. best., om en 1787—1858 i Göteborg verksam skola, inrättad av Evangeliska brödraförsamlingen. Granberg GbgH 2: 42 (1815).
-SKVALLER. skvaller inom l. om societeten. 2NF 32: 1081 (1921).
-SKÖNHET~02 l. ~20. vacker (o. firad) societetskvinna l. -flicka. Solnedg. 3: 342 (1912).
-SPALT. tidningsspalt för l. innehållande societetsnyheter l. societetsskvaller. Munthe SMich. 360 (1930).
(4) -SPEKTAKEL. (-tet- 1888. -tets- 1809 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i ett slutet (privat) sällskap av amatörer uppförd teaterpjäs. AvHauswolff (1809) hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 253. Lilljebjörn Minn. 157 (1874).
-TON. inom societeten gängse ton (i konversation l. litterär framställning). Castrén Creutz 336 (1917).
-UMGÄNGE~020. umgänge med societet(en). Solnedg. 3: 262 (1912).
-UTTRYCK~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) i societeten brukligt l. använt sätt att visa tankar l. känslor o. d. Phosph. 1811, s. 469.
-VAN. som har societetsvana. Wahlström FarD 78 (1920).
-VANA. vana vid societetsumgänge. SvLittH 1: 336 (1919).
-VISIT. (formell) visit av det slag som brukas inom societeten. Olzon Llewellyn GrönDal 172 (1940; ironiskt).
(3) -VÅNING. (†) våning för sällskapsliv. SDS 1870, nr 1, s. 4.
-VÄRLD. om den avgränsade umgängesvärld som societeten utgör; i sht i sg. best. Lamm Oxenst. 5 (1911).
Avledn.: SOCIETETISK, adj. (mera tillf.) till 4 b: som tillhör l. avser societeten. GbgP 1947, nr 173, s. 7 (om damer).
Spoiler title
Spoiler content