SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1982  
SPACKEL spak4el, sbst.2, n.; best. -cklet; pl. (om olika slag) =.
Etymologi
[elliptiskt för SPACKELFÄRG (l. till SPACKLA)]
(i fackspr., i sht mål.) spackelfärg. Björkman (1889). Krita och koltjära — det bästa spackel .. som man kan använda till otäta båtskrov. Sparre Gammalvals. 27 (1919). Rydholm (1967). — jfr SANDSPACKEL.
Ssgr (i fackspr., i sht mål.; jfr äv. spackla ssgr): SPACKEL-KNUT. jfr knut, sbst.1 2. HantvB I. 1: 131 (1934).
Spoiler title
Spoiler content