SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1982  
SPAK spa4k, sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr sv. dial. spake, spaka, spakvatten; substantivering av SPAK, adj., l. elliptiskt för SPAKVATTEN]
(i vissa trakter) spakvatten (se d. o. 1). Rosendahl VildfågFj. 28 (1934). (Skrakarna) kommo brusande på färd mellan sina fiskevatten eller lågo och simmade nere i spaken. Därs. 81.
Spoiler title
Spoiler content