[jfr d. sparsommelig, t. sparsamlich; avledn. av SPARSAM]
(†) sparsam (se d. o. 1, 2); särsk. ss. adv. Vij haffve .. låttedh tilskrifve Dionijsio Bureo, att han the 30,000 daler, som han senesth bekom hedhan ifrå Sverigie, skall anlegie thett nögligestte och sparsamblige[ste], som han någen tidh bästh kan. G1R 29: 688(1560). (Han) bleff för sitt omak sparsamligen betalat. NorrlS 10: 106(1643). Du (dvs. den girige) lefwer med stort godz helt armt och sparsamlig! / Tu hafwer godtzet ei, men godzet hafwer tig. Scherping Cober 2: 142(1737). Detta medel (dvs. att kasta fångarna i håltornet i Åbo slott) brukas .. sparsammeligen, och allenast i de gröfsta brottmål. BtVLand 5: 83(1764). Bröllop slutas om Tisdags afton och på dessa tracteras måtteligen och sparsamligen. KulturbVg. 1: 96(1792). Som den sparsamliga frun visste, att besöket ej skulle blifva långt, hade hon tändt en stearin-ljus-bit i en liten krona. Knorring Skizz. II. 2: 107(1845). — jfr O-SPARSAMLIGA.
