SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1983  
SPASMODIG spasmω4dig, adj.; adv. -T.
Etymologi
[sannol. (skämtsam) ombildning av SPASMODISK]
(numera mindre br.) spasmodisk; äv. bildl. Det fans något spasmodigt hos .. (O. A. F. Elanders kåserier I all vänlighet), något oroligt flämtande, som gjorde att de förekommo högst bizarra och egendomliga. OALinder (1891) hos Skarstedt Pennfäkt. 45. (En sångerska vägrade att uppträda.) Den arme Sforzetti (gjorde) en sista spasmodig fiorityr: ”Haha, haha,” skrattade han, och stämman var så nära bristning som en mänsklig stämma kan vara, ”haha, madam! .. Ert skämt är ypperligt.” Essén Prim. 26 (1919).
Spoiler title
Spoiler content