SPELBOM spe3l~bom2, sbst.2, förr äv. SPELABOM, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(speel- 1558. spel- 1748 osv. spela- c. 1550. -bom 1748 osv. -boom c. 1550—1558)
Etymologi
[sv. dial. spelbom (i bet. 1); sannol. av mlt. spil(le)bōm (lt. spillboom), motsv. nl. spilboom, fht. spinniliboum, spilboum (t. spillbaum), alla i bet. 1; av SPEL, sbst.3 (det sega o. hårda träet av såväl benved som mispel nyttjades förr till framställning av bl. a. sländor o. axlar), o. BOM, sbst.1]
1) (utom i vissa trakter, bygdemålsfärgat, numera knappast br.) buskväxten Euonymus europæus Lin., benved; äv. allmännare, om (växt(er) av) släktet Euonymus Lin.; äv. om trä(virke) av sådan växt. Svar på (byggmästaren i Uppsala) Pavel Schutz' skrifvelse om handverkernes i Upsala löön, vinden, Ålandzsteen, speelboom .. och penningar, han begärer tilläns. G1R 28: 566(1558); möjl. till 2. Söder på Öland är wäl mycket slätt och skoglöst, dock här och der små skogslundar, hwarest finnes .. et slags trä, som kallas Spelbom, et mycket hårdt trä. Dahlman Humleg. 44(1748). Tre åtskilliga arter spelbom (Evonymus europæus, E. verruclosus, E. Latifolius). Eneberg Karmarsch 1: 44(1858). Spelbom .., en i sydligaste provinserna samt på Öland och Gotland vildt växande, vacker buske. Cnattingius(1878, 1894). Lindman NordFl. 183(1903).
