SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1984  
SPETSFUNDEN, p. adj.
Ordformer
(spitz-)
Etymologi
[sannol. till SPETSFUNDIG under påverkan av påfunnen, p. pf. av PÅ-FINNA]
(†) listigt (o. i bedrägligt syfte) påhittad, listig. Her moste bliffve nogott lithet lengre tijd än hans (dvs. panthavarens) spitzfundne upptenkte 6 wekne daag (för återlämnande av pantgods). VgFmT II. 6—7: 116 (1587). Tenker till, kiere h. syster och b(röder) .., att handh (dvs. beskrivarens hustrus arvslott) vill handfås igen, och icke till olaga spitzfundne stemplingsdaagh .. oss förestelles heller förknippes. Därs. 124.
Spoiler title
Spoiler content