SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1984  
SPETTIG, adj.1
Ordformer
(spittig)
Etymologi
[jfr sv. dial. spetig, spetsig, spenslig o. d.; avledn. av (stammen i) SPETT, sbst.2]
(†) spetsig (se d. o. 1 b). (Man kan) plantera .. små Trää, hwilka altijdh grönskas, och wäl skola stäckias, somblige i lijknelse som ett trindt Kloot, men the andre i ett spittigt Torns lijknelse. Mollet Lustg. E 3 b (1651).
Spoiler title
Spoiler content