publicerad: 1985
SPONKEN spoŋ4ken, r.
Ordformer
(äv. spånken)
Etymologi
(vard.) sprit (särsk.: brännvin). Asklund Fanfar 316 (1934). Pappa har inte möjligen lite sponken att låna ut i kväll? Gustaf-Janson KärlekDec. 122 (1959).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content