SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1985  
SPOVA, v. -ade.
Etymologi
[sv. dial. spova; sannol. till SPOV, o. eg.: gå l. röra sig likt en storspov (fågeln rör sig med långa, sirliga l. gravitetiska steg)]
(†) föra sig l. uppträda högfärdigt l. pretentiöst l. löjeväckande; äv.: gå sysslolös o. därvid låtsas upptagen av viktiga förehavanden. Spova .. (dvs.) Gå med högfärdiga och narraktiga åthäfwor. Schultze Ordb. 4800 (c. 1755). Gå och spofva (dvs.) Gå sysslolös eller som man likväl hade något att utforska. Weste FörslSAOB (c. 1817).
Spoiler title
Spoiler content