-SPÄRRA ~spær2a, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. -spärra i ssgrna nack-, nagelspärra; jfr äv. nor. dial. sperra, styvhet; i bet. 1 o. 2 till SPÄRRA, v.2, i bet. 3 snarast till SPÄRRA, v.1 — Jfr -SPÄRR]
i ssgr.
1) om ett (akut) smärttillstånd (med styvhet) lokaliserat till nackmusklerna; i ssgn NACK-SPÄRRA (Bergstrand SvLäkS 466 (1958)).
2) om liten del av (huden vid) nagelns sidokant som rivits upp men icke lossnat; i ssgn NAGEL-SPÄRRA.
3) om oförmåga att gapa, i sht på grund av kramp i tuggmuskulaturen; i ssgn MUN-SPÄRRA.
