SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1986  
STABBUR stab3~bɯ2r, äv. STABUR sta3~bɯ2r, r. l. m. (Fatab. 1936, s. 130 (1642) osv.), äv. n. (OfferdalKArk. N II 1, s. 18 (1685), Celander NordJul 1: 24 (1928; om norska förh.)); best. -en, äv. -n, resp. -et; pl. -ar (Hemberg Kola 18 (1902) osv.) resp. = (Högström Lapm. 97 (1747)) ((†) -er till sg. stabbure, Landsm. XVII. 1: 16 (1671: Staburer), HFinLappm. 3: 40 (1687: Staburer)); förr äv. STABBURE, n.
Ordformer
(stabbur 1884 osv. stabbure 1700. stabur (-buur) 1642—1945. staburer, pl. 1671—1687)
Etymologi
[sv. dial. stabbur, stabur, n.; jfr nor. dial. stabbur, n.; av STAV, käpp, stolpe, o. BUR, sbst.1; formen -bure sannol. eg. sg. best.]
(i vissa trakter o. etnogr.) (i sht för matvaror avsedd) förrådsbod med förrådsutrymmet placerat ett stycke över marken på en l. flera stolpar, stolpbod; särsk. (om lapska förh.) om ett slags liten o. hög (vanl. med endast en stolpe försedd) sådan bod, njalla; jfr STABOD. Een lap som Köhr medh sin reen till sin Stabur, eller Mathuss, eller wisthuss. Fatab. 1936, s. 130 (1642). Ett Stabur öster på Gården 7 alnar långt — 6 alnar bredt medh bottn mitt i. OfferdalKArk. N II 1, s. 18 (1685). På norska Vestlandet .. bakade de så mycket flatbröd (till jul), att de hade bröd hela nästa år; det kunde stå manshöga brödstaplar i staburet. Celander NordJul 1: 24 (1928). I Jämtland och Härjedalen torde .. ej längre finnas något exemplar (av förrådsbod med en stolpe); man har här liksom mestadels i södra Västerbotten för länge sedan övergått till den fyrfotade staburen. Fatab. 1936, s. 142.
Ssg (i vissa trakter o. etnogr.): STABBURS-LOFT. övervåning på (större) stolpbod. Östergren (1945).
Spoiler title
Spoiler content