SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1986  
STACKA stak3a2, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. dial. stacka, ömka, visa deltagande; till STACKARE, sbst.2]
(vard., föga br.) kalla (ngn) stackare, stackra (ngn). ”Stackars Tidlund!” ”Asch, stå inte och stacka mig .. jag har inte begärt något medlidande af frun”. Sandberg GHusH 26 (1897).
Spoiler title
Spoiler content