publicerad: 1986
STAPULANT, m.
Etymologi
[sannol. latiniserande ombildning av ä. t. stabüler, tiggare, biform till stäbler, tiggare, till stab, stav (se STAV, sbst.2), l. av t. dial. stappler, kringströvande tiggare, till stapeln, stappla, gå omkring o. tigga (se STAPPLA, v.2)]
(†) om kringströvande tiggare. Der iag Eij förmår medh möda träla i Scholan in till min död moste gå een stapulant. VDAkt. 1694, nr 1084.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content