[jfr t. starostei, eng. starosty (ä. eng. äv. starostie), fr. starostie; avledn. av STAROST.— Jfr STAROSTERI]
(förr)
1) motsv. STAROST b:starosts förläning (dvs. av kronan förlänat slott l. gods l. distrikt) l. förvaltningsområde; förr äv. (motsv. STAROSThuvudmomentet) om (motsvarande) förvaltningsområde l. förlänat distrikt i Slovakien; jfr STAROSTERI.Summarum oppå alle starostier och lähn under Riga creitz. Almquist CivLokalförv. 3: 330(i handl. fr. 1630). Castellan Schenking (hvilken och var œconomus öffver Derptt, stor cantzlerns starostia). HH 20: 369(c. 1640). Tilander ReflStormakt. 63(i handl. fr. 1666; i Slovakien). (Ett förslag) at aldeles befria Borgarena (i Polen) ifrån Starostiernes jurisdiction (som blott förwaltas af Adelsmän). PT 1791, nr 36, s. 1. Efter sekulariseringen blevo de publika godsen (i Livl.) den världsliga styrelsens domän. I polsk tid sammanfördes de i s. k. ”starostier”, stora distrikt, vilka bortförlänades till adelsmän men ej med ärftlig rätt. Genom Livlands erövring fick Gustav Adolf fri rådighet över dessa starostier. SvD(A) 1931, nr 250, s. 9.
2) (numera föga br.) motsv. STAROST(a o.) b: starosts (se STAROST a, b) ämbete l. befattning. Starosti, (dvs.) en starosts län och värdighet. Gynther ConvHlex.(1848). Ekbohrn(1904).
Ssg (till 1; †): STAROSTI-HUS. befäst borg l. slott på en starosti; jfr hus 2. RP 3: 125(1633). Medh starostiehusens försörjande måste hållas effter hvars och eens donation och som tillförende ähr vant. Därs. 5: 74(1635).
