SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1989  
STATIONELL, adj.
Ordformer
(äv. -nel)
Etymologi
[jfr eng. stational, fr. stationnal; av lat. stationalis, stationär o. d., till statio, stående, station (se STATION)]
(†) motsv. STATION II 1: stationär (se d. o. I 5); äv. motsv. STATION II 20, om olikhet hos växt: som beror på ståndort (jfr STATIONÄR I 4). BotN 1840, s. 85 (om olikheter hos växter). Ett mindre parti stationella Jernsängar, passande för kaserner och privata, säljes till billigt pris. SD 1894, nr 27, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content