SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1989  
STAUROTID, r. l. m. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr eng. staurotide; till gr. σταυρωτός, korsformad, till σταυρός, kors (se STAUROLIT)]
(†) = STAUROLIT. Berzelius Blåsr. 204 (1820). Staurotiden från .. (Sankt Gotthard) var rödbrun och genomskinlig, blef i glödgning svart och ogenomskinlig. Dens. ÅrsbVetA 1846, s. 268.
Spoiler title
Spoiler content