STAVNSBUNDEN stav3ns~bun2den, p. adj. -det; -dne, -dna.
(om l. med anspelning på ä. danska förh.) om manlig person l. manligt arbetsfolk av bondeklassen i Danmark: bunden (enl. lagen om ”vornedskab” o. ”stavnsbånd”) att (under viss del av sin levnad) bo kvar på sin hemgård l. i sin hemtrakt med skyldighet att påta sig arrendeskap under ett storgods av hemgården l. annan ledigbliven fästegård (o. fullgöra soldattjänst i den milis som landets godsägare enl. lag var förpliktade att skaffa manskap till); äv. i uttr. stavnsbunden vid gården. Hvilken skillnad från den icke aflägsna tid då skyldigheten att bära vapen till landets försvar hörde med till den vid gården stavnsbundne bondens skymfliga träldom! Hedin Tal 2: 35 (1900). Holbergs ”Jeppe paa Bierget” ger en tidstrogen bild av den stavnsbundne danske bonden. Grimberg SvH 472 (1908).
