STELÄRTEORI stelæ3r~teori2 l. -ä3r~, r. l. m. l. f.; best. -n l. -en.
Etymologi
[jfr t. stelärtheorie, eng. stelar theory; förleden till STELE (jfr STELAR-), senare leden av TEORI]
(numera föga br.) bot. = STELE-TEORI. Från (den franske botanisten P.) Tieghem härrör stelär-teorien (”stele” är hans benämning på centralcylindern). 2NF 29: 25 (1919).
SAOB
