STERS stær4s l. STÖRES stö4res l. STÖRS stœr4s, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(stegers c. 1575 (: Stegers vngne(n)) osv. stejs 1948. sters c. 1755 osv. sterse (-sse) 1753—c. 1755. stess 1952. ståris 1908 osv. stårris 1913 osv. störes c. 1895 osv. störris 1910 osv. störrös 1929—1941. störs 1918 osv. störös 1913)
Etymologi
[sv. dial. stegers, sters, stajrs, står(r)is, stärs, störes, störs m. m.; jfr fd. steg(h)ers, steggers, stægers, steers- (i ssg) (ä. d. stegers, d. dial. stejers, sters, stæs(e) m. m.); av STEKARHUS.— Jfr STÖRELSE, sbst.2]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) enklare hus l. byggnad (uthus, äv. del av hus) för matlagning (l. bryggning l. bakning l. rökning o. d.), kök l. eldhus l. kokhus o. d. (stundom äv. använt ss. sovhus o. d.); i sht om sådant hus på fäbodvall; jfr STEKARHUS 1. Han badh honom in til Stegerset gå / .. Ther skurade han Grytor och twättade Faat / Och halp flux til at reeda Maat. BrodRuus A 2 b(1645). Hof Skrifs. 164(1753; om brygghus). Något dylikt som vitrer såg jag icke, då jag kom, vilse i fjällen, öfver fäbodvallen till hennes störes. Molin SSkr. 139(c. 1895). Störriset (på gamla fäbodställen) är byggt på alldeles samma sätt som de hus, våra förfäder bodde i under hednatiden. Sandström NatArb. 2: 15(1910). I störset, där bopigan hade sin bostad (under fäbodvistelsen), fanns ej något golf. Fatab. 1918, s. 107(om fäbodliv i Medelpad; i skildring från 1880-talet). Bror mins uggleögda hustru / kom med litet kål från stejset, slikt som hunden slickat salt av. Collinder Kalev. 187(1948). Kulturen 1980, s. 192.
Ssgr (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): STERS-DÖRR. Norrl. 14: 41(1926; vid fäbod). —
-GOLV. De hemlighetsfullas barn, som gråta under störesgolfvet. Molin SSkr. 136(c. 1895). —
