STJÄRNSMÄLL ʃæ3rn~smäl2 l. ʃä3rn~, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
(vard.) kraftigt slag i l. kraftig stöt mot (pannan l.) huvudet (så att man tycker sig se stjärnor; se STJÄRNA, sbst.1 2 u); ofta allmännare: kraftig stöt l. kraftigt slag (mot vilken kroppsdel som helst); äv. bildl. (med anslutning till STJÄRNA, sbst.1). Få en stjernsmäll i pannan, i hufvudet. Tholander Ordl. (1872). De' här satans tjuvsamhället ska snart få sej en stjärnsmäll så att det rämnar i limningen. Vinberg GudBästB 91 (1924). Hon hann knappt opp på benen, förr än (baggen) Pelle kom med en ny stjärnsmäll, denna gång från framsidan. Göth 5Stånd. 280 (1936). Fadern reste sig och stod med lyftad åra .. (Sälen) kom upp på andra sidan och fick en stjärnsmäll så (osv.). Ahlin GillGång 89 (1958). DN 8/7 1985, s. 23 (bildl.).
