publicerad: 1991
STOLLNÄR, m.//ig.
Etymologi
[av t. stöllner, ä. t. äv. stollner, till stollen (se STOLL, sbst.2); ordet har i sv. anslutits till typen GÄLDENÄR, KÖRSNÄR, SOLDENÄR]
person med stollrätt som anlade stoll l. (ensam l. i förening med annan) bekostade anläggning av stoll o. i förekommande fall ägde uppbära stollavgift. Om Stollnären, eller then, som en sådan Stoll drifwer, med sit arbete blottar någon Malmgång, så bör honom lemnas tilstånd then samma at bearbeta. FörordnGrufvUtmål 20/10 1741, s. B 1 b. Möller (1807).
Spoiler title
Spoiler content