SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1991  
STOLPENBERG, m.
Etymologi
[av egennamnet STOLPENBERG, med ordlekande anspelning på bet. hos STOLPE]
(†) i uttr. stå stolpenberg, stå stadigt (som en stolpe) l. vara orubblig l. orädd. Stå stolpenberg, (dvs.) stå stadigt, stå orubblig och orädd. BtSödKultH 4: 59 (1883).
Spoiler title
Spoiler content