[av eng. stoop, lutning, böjning, till stoop, luta l. böja sig, slutta, av feng. stūpian, böja sig fram (se STUPA, störta o. d.)]
(i fackspr.) hos hund: lutning från panna till näsrot, pannavsats. Irländsk Setter. Huvud: långt, torrt, djupet större än bredden. Rymlig skalle, markerad pannavsats, s. k. ”stop”. Henricsson Hund. 58(1923). Huvudet (hos ungersk vinthund) har mindre stop än greyhound. Bengtson AllVärldHund. 130(1973).
SAOB
