STOPPBÄNK, r. l. m.; anträffat bl. i sg. best. -en.
Etymologi
[ombildning (beroende på dialektalt sammanfall av kort -o- o. kort -a-) av sv. dial. stappbänk, ombildning av sv. dial. stackbänk, med anslutning av förleden till stapp, dialektal form för STOPP, sbst.2]
(†) bänk som går runtom o. är fastsatt vid spishällen. Jonas .. klappade kams .. Det vardt en hel hop. På stoppbänken lågo de i dubbla led. Molin SSkr. 115 (1894).
