SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1991  
STOVAIN stω1vai4n (trestavigt), n.; best. -et.
Etymologi
[jfr eng. stovaine; bildning efter mönster av ord som KOKAIN; för övrigt av okänt urspr.]
farm. o. med. om kemiskt ämne som är mindre giftigt än kokain o. därför förr ofta använts i stället för kokain vid lokalbedövning, bl. a. vid lumbalanestesi. Hr C. G. Santesson höll ett föredrag om tvenne nya läkemedel, digalen och stovain. FörhLäkS 1905, s. 99. Stovain användes på olika håll vid lumbalanestesi. LbKir. 1: 451 (1920). Stovain .. är ett dimetylaminderivat, som mycket användes i stället för kokain vid lokalbedövning. Bolin OrgKem. 186 (1925). Stovain, farm., lokalt bedövningsmedel, som försökts såsom ersättning för kokain. Ekbohrn (1936).
Ssg: STOVAIN-LÖSNING. FörhLäkS 1905, s. 101.
Spoiler title
Spoiler content