Månge stratagemata, räncker och krigzpusz. Isogæus Segersk. 699(c. 1700). Biurman Brefst. 292(1729, 1767). (strata- 1658—1889. strate- 1868 osv. -gem 1801 osv. -geme (-gème) 1779—1805. -gemen, sg. best. 1658. -gemer (-gèmer), pl. 1713—1861. -gemet, sg. best. 1825 osv.) [jfr t. stratagem, strategem, n., eng. stratagem, fr. stratagème, m., it. stratagemma, m.; av lat. strategema, n., av gr. στρατήγημα, till στρατηγέω, leder en här, är strateg, till στρατηγός, strateg (se STRATEG). — Jfr STRATEGETISK] (numera bl. i vitter stil l. med ålderdomlig prägel) om strategiskt drag l. om krigslist; äv. oeg. l. bildl.; tillf. äv. om ngt konkret använt i krigslist. Ekeblad Bref 2: 44(1658). Trojanska Fejden, / der hundra hjeltar kämpade / i tio runda år, och hade fullt opp göra, / att med ett stratagem af trä / den stora hufvudstan förstöra. AGSilverstolpe Skald. 1: 200(1801). Löjligast var att iakttaga de oskyldiga stratagemerna i afseende på Första Hufvudtiteln. Crusenstolpe Ställn. 9: 35(1844). Ni skulle se honom, med hvilken uppmärksamhet han hela aftonen sköter sina kort, med hvilket intresse han följer de respektiva medspelarinnornas fina inviter eller ännu finare stratagemer. Sturzen-Becker 2: 194(1861). SvD(B) 1943, nr 199, s. 4 (om strategiskt drag).
Avledn.: STRATEGEMISK, adj. (strata- 1788) (numera föga br.) som utgör en krigslist; särsk. ss. adv. Det var något stratagemiskt sagdt; pardon, man kan intet alltid vara spiritueu (dvs. spirituell)! Kexél 1: 126(1788).
