SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1991  
STRATEGISK strate4gisk, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. strategisch, eng. strategic, strategical, fr. stratégique; av gr. στρατηγικός, till στρατηγός, strateg (se STRATEG); i de moderna språken anslutet till STRATEGI. — Jfr STRATEGIK]
som tillhör l. hör samman med l. avser l. kännetecknar en strateg l. strateger l. (vanl.) som tillhör osv. l. har betydelse för strategi(n).
1) mil. motsv. STRATEG 2 o. STRATEGI 1; jfr STRATEGETISK. Gustav II Adolfs strategiska begåvning. En ort av stor strategisk betydelse. Strategiska vapen. En strategisk punkt. En i strategiskt syfte gjord manöver. Strategiska eller operations kartor. KrigVAH 1807, s. 65. Så snart krigets utbrott blifvit kändt, började den 17 juni bayerska armékårens strategiska uppmarsch vid Main. Nordensvan Mainfältt. 31 (1894). Den strategiska och den taktiska offensiven och defensiven. KrigVAT 1902, s. 41. För Ryssland .. är det lättare att strategiskt behärska Sin-kiang än för Japan. NFMånKr. 1938, s. 361. Taktisk och strategisk bombning. GHT 1941, nr 154, s. 8. DN(A) 13/4 1964, s. 10.
2) motsv. (STRATEG 3 o.) STRATEGI 2; äv.: riktig l. lämplig ur en strategs l. strategins synpunkt. En slug strategisk rörelse af Olof Jonsson strax före de gemensamma voteringarna. Billing AntRiksd. 46 (1893). Fackföreningsarbetet kräfver .. försiktig pröfning af det strategiska läge, i hvilket föreningen gent emot arbetsgifvarne befinner sig. EkonS 2: 556 (1901). (Kunderna hos en viss tatuerare i Sthm) vill gärna ha kaniner och blommor på strategiska kroppsdelar till en kostnad av en femtilapp per styck. SvD 5/7 1976, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content