SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1991  
STREKE, sbst.2, r. l. m.; pl. -ar (Ångman Norb. 203 (1835: Malmstrekarne, best.)) l. STREKA, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Ångman).
Etymologi
[sv. dial. streka; till strek, dialektal form av STRECK, sbst.1 (i bet. 15)]
(†) = STRECK, sbst.1 15. Malmen står uti smala strekar i fast klyft. Bergv. 2: 48 (1737). I början har i .. (vissa gruvor i Norbergs bergslag) brutits helskäftad kopparmalm med blå anlöpning, men sedermera hafva strekorne fört en fingnistrig grön kopparmalm mer till anseendet insprängd än helskäft. Ångman Norb. 202 (1835). jfr: Malm-strekan. Bergman Jordkl. 1: 244 (1773). jfr äv.: Myrbadorten, hvilken äfven som Scantsen har en ny blötmalmsstreke inne. Holmkvist BergslGruvspr. 76 (i handl. fr. 1760).
Spoiler title
Spoiler content