SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1991  
STRETE stre3te2, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (AktsamlKungsådreinst. osv.) l. -er (AktsamlKungsådreinst.).
Etymologi
[sv. dial. strete, motsv. nor. dial. strite, gärdsgårdsstör o. d., bjälke, sträva; till STRETA, v. l. (möjl.) till en nominalstam som äv. ingår i STRETA, v. — Jfr STRETA, sbst.]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) käpp l. stör o. d.; jfr STRETA, sbst. AktsamlKungsådreinst. 158 (1684). På stretarna låg en släthyvlad ekplanka .. utgörande en bänk. Landsm. XI. 10: 15 (c. 1888; fr. Västergötl.).
Ssgr (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat. Anm. Ssgrna kan äv. hänföras till streta, sbst., möjl. äv. till streta, v.): STRET-BAND. band (se d. o. 1) som håller ”stretstake” fäst vid fiskedonet. GFiskaren 42 (1845).
-STAKE. stake som via stretband fasthåller fiskedon i dess rätta läge. GFiskaren 42 (1845).
Spoiler title
Spoiler content