SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1993  
STRÖNINGOM, adv.
Ordformer
(-om 16671773. -um 1769)
Etymologi
[fsv. ströningium; eg. dat. pl. av STRÖNING, sbst.1 (se STRÖ, v.1)]
(†) (oordnat o.) kringstrött l. kringspritt; strövis, här o. där; jfr SKRINGOM. Deras (dvs. svenska kungars) förfäders Bedrifter och lofl(iga) handlingar, som ströningom finnas i åthskillige gamble skrifter. Schück VittA 2: 8 (i handl. fr. 1667). Jag wil .. anteckna the höga Herrars och Höfdingars namn, med någre theras Medråd och Ståthållare, som jag vtaf gamla handlingar och skrifter ströningom igenfunnit hafwer. Peringskiöld MonUpl. 64 (1710). (Ibland landskap som tillverkar grova linnevävnader) äro förnämligast Hälsinge-Land, Halland, Wästergiötland, Finland och smärre ohrter ströningom i Riket. Bennet Lin. 2 b (1738). För enom som äger rusthåld ströningom liggande, dem han icke bebor, synes lindrigast och lättast, at han förbehåller sig augments räntan och arrenderar bort stammen. Salander Gårdzf. 432 (1758). Jöran Posse skal vara Auctor til Slaktarebäncken, en smädeskrift emot Hertig Carl, hvarest ändock någon sanning ströningom kan förekomma. BtVLand 5: 124 (1764). Man finner .. af Konungens stadfästelse, at uti .. Uplands-Lagen ingen särdeles ordning warit i akt tagen, utan at han warit, ströningom, eller här och där uti wisza Flockar kringspridd. Lagerbring 1Hist. 2: 659 (1773).
Spoiler title
Spoiler content