publicerad: 1993
STUDSARE stut3sare2, äv. stud3-, sbst.1, om person m., om djur m. l. r., om sak r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Ordformer
(studs- 1740 osv. stuss- 1697—1824. stuts- (-tz-) 1697—1771)
Etymologi
[fsv. studzare; jfr d. studser, nor. stusser; av t. stutzer, avledn. av stutzen, pråla (se STUDSA, v.1)]
I. (†) motsv. STUDSA, v.1 II 5: mansperson som sprättigt stoltserar l. hoverar l. kråmar sig l. prålar l. beter sig överdådigt l. skrytsamt l. är benägen att sprättigt stoltsera osv., stoltserande l. hoverande l. prålande l. överdådig l. braverande mansperson. The .. sågo .. en vng person, then där efter alla Omständigheter för en Stussare wille ansed wara, han war subtil och liten af wäxt, dock hade han låtit hängia en Peruque öfwer sig, som nästan hela Ansichtet skylde. Weise 48 (1697). Sedan jag som en studsare i Dantsig omkring gick, eller ock såsom en Gavallier mig på gatan præsenterade, blefwo mina concepter för mig på en gång wäldeligen förryckte. Humbla Landcr. 31 (1740). Stussare .. (dvs.) En Sprätthök, storskrytare, en som lefwer prägtigt i mat och Kläder. Schultze Ordb. 5079 (c. 1755). En Stutsare eller Prunkare måste, antingen han är i Bad eller Säng, hänga på sig trån af Kramet, i stället för et Badarekläde. Weise 2: 175 (1771). SvTyHlex. (1872).
II. (†) motsv. STUDSA, v.1 II 3: gräshoppa av släktet Tetrix Latr. Rörelsen (hos gräshoppan): dels flygande, dels lodrätt hoppande eller studsande; deraf namnet studsare. Dahlbom Insekt. 124 (1837).
III. (numera bl. i skildring av ä. förh.) motsv. STUDSA, v.1 I 1, på handvävstol försedd med ryckverk: var o. en av de i skyttellådorna befintliga, med slagbommen medelst ryckrem (l. rycksnöre) förbundna träklotsar, vilkas uppgift är att slunga skytteln fram o. tillbaka, stötklots. KonstNyhMag. 3: 26 (1821). Ryckverksskytteln .. kastas fram och åter genom de i skyttellådorna befintliga studsarna, vid hvilka äro fästa snörena .. till ryckpinnen. UB 6: 425 (1874). Hvardera lådan (på slagbommen) är .. försedd med en i bana löpande stötklots, studsaren .. som medelst en läderrem kan utkasta skytteln. Andersson Väfn. 9 (1880). 2NF 33: 44 (1921).
Ssgr: (II) STUDSAR-, äv. STUDSARE-SLÄKTE(T). (†) gräshoppssläktet Tetrix Latr. Dahlbom Insekt. 124 (1837). —
(III) -SPINDEL. (numera bl. i skildring av ä. förh.) (över l. framför skyttellåda anbragt) spindel (se spindel, sbst.2 3) på vilken en stötklots är uppträdd. 2NF 33: 39 (1921).
Spoiler title
Spoiler content