(†) avvisande l. omedgörlig l. kallsinnig l. stursk; jfr STUDSIG 2. Otroliget har iagh hållet i all min dagh, att ett så ohöffligh och studskt sinne, skulle någonsin finnas hooss een prästman. VDAkt. 1678, nr 397. Her Daniel wed Hellebärg är alt för studzsker och sit venia verbo skamlös (för att väntas hjälpa). Därs. 1680, nr 177.
SAOB
