SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1993  
STUMNA stum3na2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[avledn. av STUM, adj.2]
I. intr. motsv. STUM, adj.2 2: bli stum (resp. dov); jfr STUMMA, v.2 Snart hör jag de första torra bären droppa ner och rulla omkring i spånkorgen, när bottenskylan är nådd stumnar ljudet. Aspenström Sommar 115 (1968). Svag, oändlig stigning upp mot olympiastadion, benen stumnar för varje steg på mig. Bengtsson FotbLörd. 68 (1971). DN 19/2 1988, s. 7 (om muskel).
II. (mera tillf.) tr.; särsk. motsv. STUM, adj.2 3 e: göra dov l. klanglös. Man (kan) aldrig vänta sig samma klangliga upplevelse av en orgel i ett konserthus som .. i en kyrkas stenakustik. Det är svårt för de flesta, att känna för orgelton i sådan profan, stumnande miljö lika starkt som i en sakral omgivning. GbgP 30/9 1985, s. 32.
Särsk. förb.: STUMNA TILL10 4. till I: plötsligt l. häftigt stumna. DN 8/5 1972, s. 29 (om häst i travtävling).
Spoiler title
Spoiler content