SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1993 STUMPEN, adj. Etymologi [till STUMP, adj.] (†) 1) motsv. STUMP, adj. 1, om person: stympad l. lemlästad l. vanför. Stumpen och krumpen, giöra lijkaste laget. Grubb 769 (1665); jfr Granlund Ordspr. (c. 1880). (Sv.) Stumpen, stumpad, (lat.) Mutilus, mutilatus, mancus. Schenberg (1747). 2) om sädeskorn: slö (se SLÖ, adj.2); jfr STUMP, adj. 2 (d). Risingh LandB 24 (1671). SAOB Alfabetisk lista stumpa verb2 stumpan stumpande stumpande stumpelsvis adv. stumpen adj. stumpf stumphet stumpig adj.1 stumpig adj.2 stumpighet Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
