[sannol. av t. stumpflich, plötslig, dålig, skymflig, till roten i stumpf, avhuggen (se STUMP, adj.), o. stumpf, stump (se STUMP, sbst.), o. i fråga om vokalen möjl. med anslutning till STYMPA, v.1 (jfr STYMPA, v.1 II)]
(†) skymflig l. smädlig. Mig gee med stympligt glijs bå' gambla, små och stora / Ett nampn, som både stund, ja lof och ära röör. Wexionius Vitt. 363(c. 1685).
SAOB
