STYRKAKA sty3r~ka2ka, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. styr(e)kaka; ssg med KAKA, sbst.; förleden av ovisst ursprung; möjl. dock till STYRA, v.1, i bet.: lätt att styra (ner i form l. fat o. d.) l. lätt att handskas med (med tanke på rättens stelnade konsistens)]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om maträtt tillagad av lever o. lunga av kalv (som hackats o. kokats o. därefter fått stelna i en form till en kaka). Styrkaka hade hon utaf en präktig kalf, / Som lefwat fyra dar och inemot en half. Livin Kyrk. 124 (1781).
