SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1993  
STYVNAD sty3vnad2, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. (i bet. II) -er.
Ordformer
(förr äv. styf-)
Etymologi
[avledn. av STYVA, v.1, o. STYVNA]
I. abstraktare: egenskapen att ha styvats l. styvnat.
1) motsv. STYVNA I 1; särsk. hos tyg o. d.: styvhet l. stadga. Värdshusflickorna ha en alldeles egen konst att formera .. (sjaletterna) på hufvudet rätt behagligt och pittoreskt; för att ge dem en behöflig styfnad och fasonerlighet lägges ett halft ark papper, utklippt efter ett visst mönster, innanför den dubbelt vikna duken. Sturzen-Becker 2: 53 (1841, 1861). Linong skiljer sig från moll genom sin styfnad, hvarjemte det äfven är mindre starkt. Berg Handarb. 8 (1873). (Madrassvaren var) gjorda af ett starkt hemväfdt tyg, hvars .. styfnad icke gaf sig på de första tio åren. Tenow Solidar 2: 88 (1906). Pergamentsunderlag, stundom stycken af handskrifna pergamentsblad, finner man ofta insatta i medeltidens broderier för att åstadkomma styfnad och bärighet. Fornv. 1910, s. 175. (Varmluftsrören) voro gjorda av papp, med stöd här och där av ståltråd .. Rören blevo fuktiga och miste all sin styvnad. Wieselgren Paris Banz. 218 (1926). (Brännvinet hjälpte). Den gungande solen kändes nästan sommarvarm, styvnaden i kläderna var försvunnen. Hemmer Morgongåv. 39 (1934).
2) motsv. STYVNA I 2 (c), 4 b: styvhet (se d. o. 9). (Kungen var) så grann och gentil (i sin nya dräkt), att man fick ont i ögonen, när man såg på honom, och han själv knappt kunde röra sig för allt guld och glitter, som knakade och satte styvnad i honom. Wahlenberg Guldhön. 122 (1912).
3) (numera föga br.) motsv. STYVNA I 3: egenskapen (i l. hos kroppsdel) att ha styvnat, styvhet. VetAH 1787, s. 152 (: i nacken). Efter en försträckning i nedre delen af högra vaden kännes styfnad och svullnad i smalbenet. LGBranting 2: 96 (1840). Stelfrusna lemmar .. ingnidas med snö till dess styfnaden går ur. Bergström HbJagtv. 38 (1872). LbKir. 1: 558 (1920; i leder).
II. ngt (pappskiva l. ståltråd(sställning) l. styvt tyg l. dyl.) som ger styvnad (i bet. I 1), belägg. IllMilRevy 1904, s. 138. Redan 1873 bortföll .. kjolens styfnad, och turnyren lämnades som ensam herre på täppan! Kleen Kvinn. 194 (1910). (Gummiskor för flickor) Med förstärkt bakkappa och styvnad vid tåspetsen. VinterlNyårÅhlénHolm 1928, s. 62. (Stångpiskan) åstadkoms så, att .. (nackhåret) samlades till en smal fläta .. som lindades hårt med svarta band och stundom hölls bakåt-uppåtböjd med någon inlagd styvnad. SvUppslB 26: 641 (1935). Undersökning av gamla broderier kan understundom bjuda på överraskningar. Förr hörde det ej till ovanligheterna att man som styvnad och fyllnad använde papper. Fornv. 1941, s. 321. Emellan fodret och sulan (på babyskor) lägges en pappskiva som styvnad. Varulex. Beklädn. 351 (1945). Björkman Skräddarlex. 91 (1988).
Ssgr (till I 1 o. II): STYVNADS-FODER. (numera föga br.) styvningsfoder. Varulex. Beklädn. 162 (1945). För inläggsvävnader — styvnadsfoder — har metoderna (att mäta böjspänst o. styvhet i fibrer, garn o. vävnader) kommit till användning. TextilKonf. 1957, nr 8, s. 28.
-MATERIAL. jfr material, sbst. 1. KatalÅhlénHolm 37: 95 (1916).
Spoiler title
Spoiler content