STÖRT stœr4t, sbst.3, r.; best. -en.
Etymologi
[sv. slang på stört l. störten (Gibson (1969)); till STÖRTA, v.; med avs. på bildningssättet jfr det likbetydande uttr. på studs l. studsen, jfr äv. sv. slang på bumsen, på direkten, på snabben]
(vard.) i uttr. på stört l. störten, ögonblickligen, omedelbart, genast. SvD 27⁄4 1976, s. 20 (: störten). Jag sa som det var att jag inte hade några pengar just nu, men på söndag kunde jag fixa. Men det dög inte. Dom behövde pengarna på stört. Strömstedt MittLiv 1: 184 (1981). Vi behöver arbetskraft. Sex på störten, inleder PLM:s personalansvarige Hans Lanned. GbgP 9⁄3 1989, s. 12. Ett hundratal tekniker kan troligen få jobb på stört. Därs. 1⁄12 1995, s. 15.
SAOB
