SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1997  
SUBSTANTIAL, adj.
Etymologi
[jfr t. o. eng. substantial; av lat. substantialis, till substantia, substans (se SUBSTANS). — Jfr SUBSTANTIAL, sbst., SUBSTANTIALISM, SUBSTANTIALIST, SUBSTANTIALITET, SUBSTANTIELL]
(†)
1) motsv. SUBSTANS 1: som utgör l. är en substans l. har substans l. hänför sig till substansen. Atterbom PhilH 129 (1835). Begagnandet innebär .. att personen för sina behof, till sin tjenst använder det substantiala i Saken, dess egenskaper, krafter o. s. v. Snellman ElCurs 3: 21 (1840).
2) motsv. SUBSTANS 5: väsentlig l. viktig l. betydelsefull, substantiell (se d. o. 5). HufwudPuncterne ähre twänne: Freden med fienden, och Sweriges Chrones satisfaction; Den förste ähr substantial, den andre ähr att tractera om, och moderera effter tijderne. HSH 37: 109 (1635).
Avledn.: SUBSTANTIALIER, sbst. pl. Anm. I nedanstående källa används den lat. formen substantialia. AOxenstierna 7: 17 (1632). [jfr ä. t. substantialia, pl.; av lat. substantialia, pl.] (†) till 2: huvudinnehåll, väsentligheter. AOxenstierna 8: 667 (1633). —
SUBSTANTIALISK, adj. (†) till 1: som utgör substans(en) (se substans 1). Altså är then förnuftighe Siälen i Menniskian hennes rätte Inwärtes och substantialiske form. Forsius Phys. 15 (1611).
Spoiler title
Spoiler content