SULFATISERA sul1fatise4ra l. 01~, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr fr. sulfatisation; till SULFAT]
(numera föga br.) sulfatera; särsk. dels i p. pr., om kemisk-teknisk process: som består i övergående till sulfat, dels ss. vbalsbst. -ing, om uppkomst av blysulfat på blybatteris plattor under urladdning. Rostningen (av malm) kan även vara sulfatiserande eller klorerande, och avser i det förra fallet svavelmetallens överförande till sulfat. NoK 76: 16 (1927). BonnierLex. (1966: sulfatisering).
