SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1997  
SULFAT sulfa4t, r. (Koch Timmerd. 375 (1913) osv.) l. n. (Berzelius ÅrsbVetA 1837, s. 125 (: Bisulfatet, sg. best.) osv.); pl. -er (äv. att hänföra till genus n., Gadolin InlChem. 81 (1798) osv.) resp. = (Cleve KemHLex. (1883; möjl. icke pl.), Holmström Naturl. 1: 61 (1888) osv.).
Ordformer
(förr äv. sulph-)
Etymologi
[jfr t. sulfat, eng. sulphate; av fr. sulfate, av nylat. sulphatum (utlöst ur uttr. acidum sulphatum, salt), n. sg. av sulphatus, avledn. av lat. sulphur, svavel (se SULFUR); termen tidigast använd 1787 av den franske kemisten L. B. G. De Morveau († 1816). Jfr SOLFATAR, SULFATISERA]
1) kem. om vart o. ett av svavelsyrans salter l. var o. en av svavelsyrans estrar. Gadolin InlChem. 81 (1798). Detta salt är likt de vanliga basiska sulphaterna, i hvilka syran, basen och kristallvattnet hålla lika quantitet syre. Berzelius FörsökMin. 101 (1814). Af .. (svavelsyrans) salter, sulfat, som i allmänhet äro lättlösliga i vatten, må nämnas: natriumsulfat .. ammoniumsulfat (etc.). Holmström Naturl. 1: 61 (1888). Gips, anhydrit, bittersalt, kieserit, kainit och glaubersalt är naturligt förekommande oorganiska sulfater. BraBöckLex. (1980). — jfr ALUMINIUM-, BLY-, JÄRN-, KALIUM-, KOPPAR-, NATRIUM-, PYRO-, ZINK-SULFAT.
2) (ngt vard., i sht i fackspr.) om (l. elliptiskt för) sulfatmassa l. sulfatpapper, äv. om sulfatfabrik. Det var bara sågen och sulfiten som gick i dödvatten, vid Granå höll sulfaten fullt brusande verk. Koch Timmerd. 375 (1913). GrafUppslB (1951).
Ssgr: (2) SULFAT-ARBETARE. arbetare i sulfatfabrik. TurÅ 1939, s. 40.
(1, 2) -CELLULOSA. (numera föga br.) sulfatmassa; jfr cellulosa 3. Cnattingius (1878). TNC 29: 18 (1958; klandrat). SAOL (1973).
(2) -FABRIK. sulfatmassafabrik. GHT 1895, nr 231, s. 3. Utsläpp av natriumsulfat från den nya sulfatfabriken sprider irritation i Skärblacka. DN(A) 12⁄3 1964, s. 36.
(2) -FABRIKATION. fabrikation av sulfatmassa. HbSkogstekn. 566 (1922).
(2) -HARTS. (numera föga br.) ur sulfatsåpa framställt harts, tall(olje)harts. Flytande harts (såsom sulfatharts) samt kåda av tall och gran (får inte föras ut ur landet). SFS 1917, s. 394. TNCPubl. 38: 154 (1967; betecknat ss. ”äldre benämning”).
(2) -INDUSTRI. industri för sulfatfabrikation. 2NF 30: 172 (1919).
(1) -KALI. (†) kaliumsulfat (använt ss. gödningsmedel). LAHT 1892, s. 297. Alla parceller fingo 200 kg. sulfatkali och 25 kg. salpeterqväfve pr hektar räknadt. Därs. 1894, s. 76.
(2) -KOKARE. (i fackspr.)
1) vid pappersmassefabrik: arbetare som sysslar med sulfatkokning, massakokare. YrkesförtArbFörmedl. 12 (1952). NordYrkesklassif. 273 (1978).
2) kokare (se d. o. 2) för sulfatkokning. Dagen 13⁄3 1915, s. 11.
(2) -KOKERI03~102, äv. 01004. (i fackspr.) kokeri (se d. o. b) för sulfatkokning. Som i en modernistisk film — sulfatkokeriet i Kramfors. SvD(B) 27⁄10 1929, s. 2.
(2) -KOKNING. (i fackspr.) kokning (se koka, v.2 I 1 f) av sulfatved för framställning av sulfatmassa. Vid sulfatkokning af tall och gran kan genom enkla anordningar vedens terpentinolja utvinnas. JernkA 1908, s. 96.
(2) -LUKT. (stark o. obehaglig) lukt från sulfatmassa (l. sulfatfabrik o. d.); jfr -stank. TurÅ 1958, s. 147.
(2) -LUT. (numera mera tillf.) vid framställning av sulfatmassa erhållen avfallslut. 2NF 30: 176 (1919). TNCPubl. 51: 87 (1973).
(1, 2) -MASSA. (i fackspr.) enl. sulfatmetoden (se -metod 2) framställd pappersmassa (ss. oblekt använd till kartonger, omslagspapper o. d., ss. blekt till bl. a. bokpapper). KatalIndUtstSthm 1897, s. 139. Den särskilda form af sulfatmassa, som går under benämningen kraftmassa. 2NF 30: 172 (1919). Råmaterialet för sulfatmassa är huvudsakligen tallved, men även gran och asp användas. SvTeknUppslB 2: 653 (1939).
Ssg: sulfatmassa-, äv. sulfatmasse-fabrik. Från sulfatmassefabrikerna (utsläpps i vattendragen) krita (kolsyrad kalk) och gips (svafvelsyrad kalk), orenad och stinkande af svafvelföreningar. Cederström Insjöfisk. 5 (1898).
-METOD. (i fackspr.)
1) (numera bl. mera tillf.) till 1, om metod som hänför sig till l. har att göra med sulfat, särsk. om en (av fransmannen N. Leblanc († 1806) år 1791 uppfunnen) metod att framställa soda, varvid natriumsulfat bildas ss. mellanprodukt. Konstgjord soda framställes hufvudsakligen enligt tvenne metoder: Leblancs sulfatmetod och Solvays ammoniakmetod. Rosenberg OorgKemi 386 (1888).
2) till 1, 2, om metod för framställning av pappersmassa, varvid sulfatved kokas i en lösning med natriumhydroxid o. natriumvätesulfid (förr blott natriumsulfat) ss. verksamma beståndsdelar. Sulfatmetoden började i stort användas i Amerika från år 1862, och 10 år senare hade vi de första sulfatfabrikerna (i Sverige). Ekman SkogstHb. 198 (1908). Den gamla sodametoden har senare förbättrats genom tillsättning till kokluten av svavelnatrium, och sålunda har sulfatmetoden uppstått. Simmons Jönsson 585 (1935).
(1, 2) -PAPPER. (i fackspr.) av sulfatmassa framställt papper. SFS 1922, s. 1386.
(1, 2) -PROCESS. (i fackspr.) om den process (se process, sbst.1 5) vid vilken sulfatmassa framställs. HbSkogstekn. 550 (1922).
(1) -REDUKTION. (i fackspr.) reduktion (se d. o. 8) av sulfat till svavelväte. Svavelbakterierna kommo överhuvud att betraktas som specialister på sulfatreduktion och svavelvätebildning i naturen. VäxtLiv 2: 26 (1934).
(2) -RÖK. (illaluktande) rök från l. i sulfatfabrik. Melander ArbTröj. 115 (1917).
(2) -STANK. jfr stank, sbst.1, o. -lukt. Koch Timmerd. 230 (1913).
(2) -SÅPA. (numera bl. tillf.) såpa erhållen ss. biprodukt vid sulfatfabrikation (innehållande natriumsalter av fett- o. hartssyror). SFS 1918, s. 1473.
(2) -TERPENTIN. (i fackspr.) terpentin erhållen ss. biprodukt vid sulfatfabrikation. VaruhbTulltaxa 1: 153 (1931). TNCPubl. 88: 163 (1988).
(2) -TILLVERKNING~020. sulfatfabrikation. KemT 1909, s. 18.
(2) -VED. (i fackspr.) ved använd l. avsedd för sulfatfabrikation. HbSkogstekn. 233 (1922). TNCPubl. 43: 359 (1969; klandrat). SAOL (1973).
Avledn.: SULFATERA , v., -ing. [jfr t. sulfatieren, fr. sulfater] (i fackspr.) övergå till sulfat, bilda sulfat; äv. tr., särsk. i p. pf.: överdragen med sulfat; äv. i pass. övergående i dep.: överdragas med sulfat. (Berzelius o.) Palmstedt Brevväxl. 1: 22 (1818). Sulfatering .. Vid urladdning (bildas) blysulfat både på positiva och negativa elektrodytor. Vid utebliven eller otillräcklig laddning blir detta blysulfat så småningom inaktivt. Elektrodplattorna sägas då vara ”sulfaterade”. IngHb. 3: 366 (1949). Det är viktigt att kontrollera (bil)battericellernas vätskenivå, annars sulfateras blyplattorna och kan inte längre göra tjänst. DN 16⁄2 1969, s. 7. Sulfaterade polysackarider, vilka har många biologiska effekter. ForsknFramst. 1977, nr 1, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content