SUS, sbst.4, r. l. m.; anträffat bl. i sg. obest.
Etymologi
[jfr sv. dial. (Finl.) sus, saft l. must som pressas ur bär, tobaksolja som samlas i tobakspipa; möjl. ytterst av ffr. souz, souce, saltlake, motsv. prov. solz, kött l. fisk i ättika, besläktat med fht. sulza, saltvatten (t. sülze), i avljudsförh. till SALT, sbst. (jfr äv. eng. souse, saltlake)]
(†) om sås vari tobaksblad fuktas vid tobakstillverkning för smaksättning o. fermentering; äv. om sås som vid snustillverkning tillsätts snusmjöl för färgsättning. (Den 6 juli) Hafwer M(äste)r Frantz bekommit till Suuss i Spinnerijet 7 (daler kopparmynt). TobakskKassaR 1667, C. 2: 158. M(äste)r Frantz bekommit 1 Fath Suuss för 8 (daler kopparmynt). Därs. Snusmjölet tillsättes sedan med vatten eller någon gång med s. k. ”sus” för att gifva snuset en viss färg, hvarefter det får undergå längre eller kortare svettning. 2UB 4: 653 (1899).
