SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1998  
SVALNING sva3lniŋ2, r. l. f.
Etymologi
[vbalsbst. till SVALA, v.1, l. SVALNA]
(i sht i fackspr.) motsv. SVALA, v.1 I, III, IV l. SVALNA I, II, om handlingen l. förhållandet att bli l. göras sval; särsk. i sådana uttr. som ställa ngt till svalning, ställa ngt så att det blir svalt, lägga ngt för svalning, lägga ngt så att det blir svalt, vara under svalning, hålla på att bli l. göras sval. En qwarn skall gå mycket längr (än ett dygn) innan hon betarfwar någon swahlning. NVedboDomb. Vårt. 1728, § 38. Till mjölkens swalning brukas .. cylindrar af förtent bläck. VästmFmÅ 13: 20 (1772). (Glasburkarnas) innehåll var under svalning. Scholander I. 2: 64 (c. 1870). Kolningen försiggår på ett dygn. Svalningen sker i en särskild plåtkammare, dit vagnarna införas. Ekman SkogstHb. 264 (1908). Nu voro nog limporna lagom bakta; hon skjutsade ut dem på brödspaden och lade dem för svalning på en säng. Moberg Rask. 303 (1927). Kristina .. ställde undan (gröt)fatet till svalning ute i källarstukan. Dens. Utvandr. 159 (1949). Påskyndad svalning av varmvalsade produkter. JernkA 1965, s. 505.
Ssgr (i sht i fackspr.): SVALNINGS-HASTIGHET~002, äv. ~200. hastighet varmed svalning sker. JernkA 1964, s. 970.
-KAMMARE. kammare (se kammare, sbst.2 6) för svalning. HantvB I. 4: 11 (1936).
-KAR. kar (se kar, sbst.1 2) vari svalning sker. Dædalus 1935, s. 92.
-SPRICKA. spricka som uppstått vid svalning. JernkA 1962, s. 347.
-TID. JernkA 1908, s. 340. Svalningstid, även kyltid den tid under vilken materialet kyles i formen. TNCPubl. 30: 89 (1958).
-UGN. jfr -kar. Form 1940, s. 85.
-VATTEN. (numera föga br.) vatten varmed ngt görs svalt (l. svalare). JernkA 1836, s. 215.
-VÄRME. värme avgiven av produkt vid svalning. HantvB I. 4: 31 (1936).
Spoiler title
Spoiler content