SVEDE, sbst.2, n.; anträffat bl. i sg. obest.
Etymologi
[sannol. ombildning av SVEDJE, svedjande, med anslutning till SVEDA, v., l. nybildning direkt till SVEDA, v. (l. möjl. felaktigt för SVEDJE); jfr äv. sv. dial. svede, n., svedja, svedjeland]
(†) svedjande, svedjebruk. Än för åkerbruket, träde, swede, harffningen och ärgningen .. 88. BoupptRasbo 1716.
