SYN- ssgr (Anm. I fackspr. används ett mycket stort antal hithörande ssgr, av vilka här blott ett begränsat urval anförs.) [i allm. med förebilder l. motsvarigheter i t., eng. o. fr.]:
SYN-ANTROP -antrå4p, sbst. r. o. adj.; ss. sbst. best. -en; pl. -er. (förr äv. -throp) [jfr t. synantrop, adj.; senare leden till gr. ἄνϑρωπος, människa, av ovisst urspr. (jfr filantrop)] biol.
I. sbst., om djur l. växt som invandrat gm människans inverkan på miljön; särsk. om växt som invandrat spontant men uteslutande förekommer på odlad mark. Den nordamerikanska gatkamomillen har givit exempel på en ung synantrop, som på kort tid vunnit medborgarrätt i den svenska floran. BokNat. Liv. 160 (1951). NE (1995).
-ANTROPISK -antrå4pisk, adj. [avledn. av -antrop] biol. särsk. om spridning: som orsakats gm människans inverkan. Den synantropiska spridningen (av vegetationen). Sernander SkandVeget. 363 (1901).
