[jfr t. synergistisch, eng. synergistic(al); till synergism o. synergist]
1) kyrkohist. motsv. SYNERGISM 1, SYNERGIST 1; särsk. i uttr. synergistiska striden, om en mellan 1555 o. 1567 i Tyskl. pågående strid om synergismen. Den semipelagianska åsigten, som här framträder under ett annat namn, den synergistiska. Agardh BlSkr. 1: 41(c. 1855). 2NF 18: 16(1912: striden). En svår synergistisk villfarelse. JNordström (1924) hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 169.
2) (i fackspr., i sht biol. o. med.) motsv. SYNERGISM 2, SYNERGIST 2. (Det) synes tydligt att tyngdkraften kan komma att verka både antagonistiskt och synergistiskt med afseende på muskelkraften. Hartelius Sjukgymn. 7(1870). Den synergistiska effekten av penicillin — streptomycin. SvTandläkT 1950, s. 368. Den synergistiska effekten av miljöföroreningsfaktorerna. SvD(A) 31 ⁄ 5 1968, s. 10. Proportionen mellan de båda ingående komponenterna är väl utprövad och genom deras olika angreppspunkter uppnås en synergistisk verkan. Fass 1978, s. 87.Kihlström Gift. 100(1986).
