[sannol. av ett icke anträffat mlt. sāgelhamer; förra leden är mlt. sāgel, tzāgel, svans, o. etymologiskt identiskt med TAGEL; senare leden är biform till HAMMARE, sbst.2; jfr t. schwanzhammer]
(†) stjärthammare, svanshammare. Schall thu och icke häller förgäthe thenn Szägellhammer, att hann motte och szå .. bliffwe vprättedt. G1R 16: 546(1544). Szå behager oss thet well, och såge gerne, att vdi samme huusz motte och vpbygges en lijthen hammer, thenn man kaller en Sägelhammer. Därs. 17: 446(1545).
SAOB
