SÄKERLIG, adj. -are (möjl. äv. att hänföra till SÄKERLIG, adv. (se SÄKERLIGEN)).
Etymologi
[fsv. sikerlik(er); av mlt. sekerlik; jfr ä. t. sicherlich, adj.; till SÄKER, l. analogisk bildning till SÄKERLIGEN]
(†) säker, särsk. om ngt sakligt (jfr SÄKER 2 c). En sådan resolution fordras, som Gudz försambling .. är gagnelig och säkerlig. RP 7: 413(1639). Effter .. (hönornas) Kycklingar behöfwa en säkerlig och rolig Hwijla, therföre äre the gambla Föräldrarna fast bekymrade, huruledes (osv.). IErici Colerus 2: 178(c. 1645). Schultze Ordb. 3890(c. 1755).
SAOB
